Hembryden 2023:

Ett bortglömt magasin med potential

Bortglömt i buskaget i skuggan av den mera uppmärksammade huvudbyggnaden på Nickby gård står magasinet övergivet. Byggnaden är över 200 år gammal. Sibbo kommun äger byggnaden men har visat litet intresse för dess underhåll. Magasinet är en viktig del av miljön kring Nickby gård och bör bevaras. Nickby gårds vänner har åtagit sig uppdra-get att rusta upp Nickby gårds värdefulla huvudbyggnad tillsammans med Anna Houg-berg, som äger den centrala delen av gården, med sidobyggnad och loft. Sibbo kommun borde nu med det snaraste göra nödvändiga reparationer för att förhindra magasinets förfall och framledes hitta en för magasinet lämplig och värdig användning.

Nickby gård sedan 1600-talet

När man idag vandrar, cyklar eller kör upp längs Gårdsvägen i Nickby mot Nickby gård och parkeringsplatsen vid friluftsområdet på Nickby gård, så följer man samma väg där folk har rört sig sedan 1600-talet, ja antagligen ännu tidigare. Det är sockenhistoria.

Nickby gård bildades då Peter Nassokin, en rysk-baltisk adelsman, hade gått över till lutherska tron och tagit tjänst hos den svenska kungen Karl IX. Han blev major och fick år 1606 i donation nio hemman i Nickby, tre i Paipis och hemman i Helsinge, Borgå och Mäntsälä. År 1611 fick han säterifrihet för tre av hemmanen i Nickby. Vid samma tid “skänkte” bönderna honom två kappland jord av byns gemensamma åkrar, och där på kullen, sydväst om dagens Nickby gårds bostadsbyggnader, byggdes den nya gårdens huvudbyggnad. Av det huset finns idag ingenting kvar annat än en källargrop bakom den lilla visthusboden. Den första huvudbyggnaden brändes ner 1713 under Stora ofreden. Det vi ser idag har byggts upp senare, troligen i början av 1760-talet, eftersom husen finns inritade på Petter Westermarks karta från 1767.

Carl Otto Nassokin ägde då Nickby gård. Han var officer, och i Stockholm hade befästningsofficer Carl Wijnblad år 1755 publicerat en bok med modellritningar för hus för adeln och de högre stånden. En av hans ritningar passar mycket bra in på Nickby gård.

Magasinet 200 år

Förutom de två bostadshusen och visthusboden finns det två byggnader kvar som minner om de trehundra år då släkten Nassokin ägde Nickby gård. Det är det gamla magasinet mellan Byberget och vägen och det gamla stallet, som idag kallas Pajan.

På våren 2023 lät föreningen Nickby gårds vänner göra en dendrokronologisk undersökning av de två byggnaderna. En sådan undersökning går ut på att man tar borrprov av stockar och får ut en borrkärna som visar hur årsringarna såg ut då stocken var ett levande träd. Man vet hur skogarna i vårt land har vuxit under årens lopp och det finns långa kedjor av prov från olika århundraden. Man jämför sitt prov med de här kedjorna och hittar så en serie årsringar som stämmer med det prov man själv har. Då vet man när trädet fälldes och blev en stock. På så sätt kunde dendrokronolog Tuomo Wallenius från Illby i Borgå visa att stockarna till magasinet hade fällts under åren 1818 - 1821. Stallets stockar var fällda under åren 1879 1880. Alla stockar var av gran. När man tänker på den tidens byggnadstradition så sade Wallenius att magasinet troligen var byggt 1822, medan man firade stallets takåsfest år 1880. Med andra ord har magasinet nyss firat sitt 200-årsjubileum. Magasinet byggdes på samma plats där det finns ett magasin även på Petter Westermarks karta.

Vem var det då som lät bygga de två husen?
År 1818 tog Otto Henrik Nassokin över på Nickby gård. Han var husbonde fram till sin död 1854, och hans änka Fredrika Juliana Nassokin fortsatte hans arbete med gården. Det var alltså under deras tid på gården som både stallet och magasinet byggdes.

Stallet kallas idag “pajan” alltså smedjan. Un-der Nassokins tid fanns det här stallplatser för gårdens femtontal hästar. Smedjan däremot var byggd i skogskanten mot Norrskogen. Det var först långt in på 1900-talet som smedjan flyttades till stallet. Då hade släkten Nassokin lämnat Nickby gård och släkten Hougberg hade tagit över. Stallet hade småningom tömts på hästar då traktorerna tog över. Först då flyttades smedjan till stallet.

Idag används det gamla stallet som förråd för kommunens redskap, mest för de red-skap som används för att sköta om friluftslederna på gårdens gamla marker. Magasinet i sin tur byggdes just som magasin. I den högra delen av huset fanns stora lårar där man förvarade den bästa delen av gårdens spannmål och ärter. Det skulle sparas som utsäde. Den andra delen hade funktionen av visthus.

 

Anna Hougberg, som idag äger bostadshusen på gården, berättar att man bland annat förvarade kött där, att djurkroppar hängde där i slakttider, och att man där hade de kar där bland annat julskinkorna saltades.
Att huset byggdes som förrådshus ser man bland annat på de små fönstren. På insidan av fönstren finns det stabila järngaller som förhindrade att någon tog sig in i huset.

Dags att rädda magasinet - Krävs en renovering och lämplig användning

Tyvärr börjar det gamla magasinet vara i behov av reparationer. Det vill säga stockstommen håller nog, men taket läcker på en del ställen, och stenfoten har ställvis rasat undan. Låt inte det över 200 år gamla magasinet förfalla så att det inte längre kan räddas.

På magasinets baksida finns idag stenmurar efter en annan gammal byggnad. Det var gårdens iskällare. Den var i bruk så länge att Anna Hougberg minns hur man förvarade mjölk i iskällaren. På andra sidan av Gårds-vägen, inne i dungen som i tiden var en stor park, finns Nickby gårds gamla värmecentral. Från början var det gårdens jordkällare, men när man byggde ett nutida värmesystem i huset, placerades värmepannan i den gamla jordkällaren. På Nickby gårds gårdsplan finns också en gammal liten loftbod. Den stod tidigare bredvid magasinet, men hotade att förfalla. Anna Hougberg köpte boden av kommunen på 1980-talet och lät flytta den till den plats där den står idag. Loftboden är byggd på 1930-talet, och Anna Hougberg berättar att hon, i samband med att visthusboden flyttades, träffade Kro-Erik, Erik Tallberg, som berättade att han som pojke hade varit med och hjälpt till då visthusboden byggdes.

En utmaning för kommunen

Idag är det Sibbo kommun som äger magasinet, och det står tomt. Här skulle nog kommunen kunna satsa en del pengar på renovering av tak och stenfot, för byggnaden är en viktig del av Sibbos historia. Varför inte reparera tak och stenfot, dra in elektricitet, vatten och avlopp, och låta någon förening ordna sommarkafé i byggnaden. Samtidigt kunde man ge utrymme för utställningar av olika slag, kanske en historisk överblick över en miljö, som idag är hotad.