Borgen låg en gång på Storängsholmen vid Sibbo ås mynning. Enligt resultat av nyare forskning existerade borgen under en kort tid på kung Albrekt av Mecklenburgs tid i slutet av 1300-talet.
I dag är vallgravarna de enda spåren, av den forna borgen. Det är inte bekant vilket som var borgens ursprungliga namn. Namnet Sibbesborg är känt från mitten av 1800-talet.
Borgområdet tillhör i dag Sibbo hembygdsförening. Holmens Skräddarby-del donerades till föreningen 1916 av Svenska småbruk och egna hem och holmens Massby-del fick föreningen som donation 1924, av Vilhelm Sumelius på Söderkulla gård.
Museiverket har verkställt flera utgrävningar på platsen. Områdets ståtliga ekar planterades av Söderkulla jordbruksskolas elever någon gång mellan åren 1908 och 1918.
Vid Nya Borgåvägen väster om Kallbäckbron finns en skylt, som visar vägen till Sibbesborg.
Nya Borgåvägen 1071, 00150 Söderkulla
Sibbesborg hör till de bäst bevarade av det svenska rikets borgplatser från senare hälften av 1300-talet. Borgön är speciellt värdefull eftersom platsen bevarades praktiskt taget intakt sedan borgen övergavs. Genom det alltjämt iakttagbara medeltida skiktet vid åmynningen blir Sibbesborg än mer betydelsefullt.
Den sägenomspunna och hemlighetsfulla fornborgen byggdes på en ö vid Sibbovikens mynning. Hela ön går under namnet Storängsholmen. Namnet Sibbesborg torde också ha befäst sin ställning först på 1800-talet. På grund av landhöjningen är den tidigare borgön i dag omgiven av åkrar och havsviken har dragit sig tillbaka omkring en kilometer. Numera rinner Sibbo å förbi borgen på östra sidan.
Borgen byggdes på öns klippiga sydöstra sida som isoleras från omgivningen dels genom två vallgravar och dels genom ett undervattenspålverk. Borgens kärna utgörs av en naturlig upphöjning på klippan. Upphöjningens östra, södra och sydvästra kanter är tvärbranta och en vall byggdes från det västra hörnet till det nordöstra. Av borgklippans konstruktioner kan man nere på marken bara upptäcka den låga upphöjningen på sydvästra delen av toppen. Huvudborgens plan är fyrkantig. På platsen finns också rester av grunder och av tegelväggar. Av de konstruktioner som ursprungligen omfattade hela ön återstår endast den kraftigt befästa borgdelen som låg i söder. Borgen separerades från resten av ön genom dubbla vallgravar. På havssidan skyddades den av en undervattens-palissad.
Borgar i likhet med Sibbesborg byggdes i det medeltida Sverige mellan mitten av 1200-talet och början av 1400-talet. Bland fynden från utgrävningarna år1909 fanns bitar av stengodskeramik och bottnen till en glasbägare. Fynden tyder på att borgen har använts under senare hälften av 1300-talet. Om borgen dateras till slutet av 1300-talet kan Bo Jonsson Grip och Jacob Abrahamsson vara eventuella byggherrar. Bo Jonsson och Jacob Abrahamsson kontrollerade Borgå fögderi i slutet av 1300-talet. Sibbesborg är också en god kandidat för det Wartholm som i mitten av 1390-talet förekommer i två dokument.
Den enda första egentliga seriösa utgrävningen av borgen har gjorts 1909 av J. Rinne. Vid grävningen hittade han rester av borgens grundmurar. Han konstaterade att borgen varit fyrkantig (ca 20x12-14 m) med ingång i en tornförsedd utbyggnad i söder. Borgen hade varit byggd av tegel ända från berggrunden. I skrevor och ojämnheter bestod dock grunden av gråsten. Tegelmuren hade varit fylld med gråstensflisor. Troligen hade folket bott på norra sidan om vallgravarna. Vägen till borgen hade gått över vallgravarna. Allt tydde på att borgen var byggd för att i första hand kunna försvara mot angrepp från sjön. Försvarsanordningen förutsatte närmast strider man mot man. Byggnaden grävdes inte ut i sin helhet, utan bara vid väggarna. Värdefulla fyndlager ligger därmed huvudsakligen kvar. Senare har endast smärre provgrävningar utförts på borgområdet.
Sibbo hembygdsforskningsförening som grundats år 1914 för att rädda Sibbo Gamla kyrka från förfall övertog borgområdet genom donation av AB Svenska Småbruk och Egna Hem från Hedvigsberg gård 1920 och genom köp av Wilhelm Sumelius från Söderkulla gård 1923.
Museiverket skötte landskapsunderhållet på Sibbesborg från 1991 till 2010 men har efter det inte haft medel för arbetet Nu ligger ansvaret för landskapsvården på ägaren Sibbo hembygdsförening. Ralf-Olof Backström på grannfastigheten har hjälpt till med underhållet.